rehabilitering i månader =sucks!

Hm, sjukhuset är otroligt deprimerande, speciellt för någon som bara vill bli bra och undrar hur man blir det fortast. Doktorn var dålig och ville inte svara på mina frågor, sjuksystern var bättre men även hon hade en något konstig attityd. Hennes första fråga var om jag ätit värktabletter, vilket jag inte hade men det var ju inte så att hon gick och hämtade några heller utan hon bara ville kolla? Sedan frågade hon om jag var mycket nervös, vilket jag svarade att jag inte var, borde jag vara det? Hon log lite och sa att doktorn är försenad men du kan sitta och vänta här i det kala mottagningsrummet så kommer han säkert strax. Hoffmann-utrustningen åkte bort snabbt och doktorn klämde inte ens på armen, ingen röntgen ingenting och det kändes som att armen skulle trilla sönder. Ont i en vecka, du kan ju äta värktabletter om du vill. Rörlighet utan tyngd. Å så en remiss till rehab där du kan ställa vidare frågor. Tack tack, stressade jävla skitdoktor. Hoppas rehab åtminstone bryr sig om att jag ska bli återställd annars blir jag fan mig galen...ge ditt några månader sedan kan du nästan vara helt återställd var doktorns sista ord innan han sprang iväg till nästa patient och lämnade mig med fyra 2cm djupa hål i armen. Attans.