tack tack tack

Några pilgrimmer var någonstans i usa i början av 1600-talet och överlevde en sträng vinter sedan kom en god skörd och de åt någon vild fågel till, som antagligen inte var kalkon och sedan dess tackar man typ livet och att man överlever det eller nåt....det är tydligen en stor familjehögtid i usa, jag har redan lovat att göra pumpapajen men jag kommer vägra äta någon kalkon.

Thanksgiving?

Jag har förstått att jag kommer hälsa på Sonja och Steve i Boston när det är Thanksgiving. Målet är att så snart som möjligt lista ut hur man på bästa sätt firar denna högtid.

Hejdå min sköna

Jag kan summera denna helg som lång, hård, rolig, festlig, utmattande och händelserik, det känns nästan som en hel vecka om man tänker på allt jag har hunnit med, samtidigt som jag faktiskt inte har hunnit något annat än umgåts med vänner, festat och sovit. Det är tur att jag inte ställer några krav på mig själv vad det gäller ”viktiga” saker som att fixa iordning i lägenheten eller ”ta tag i mitt liv”, då skulle jag vara tvungen att må lite dåligt efter denna toppenhelg. Jag har istället haft nöjet att vara glad väldigt mycket och gjort precis vad jag känner för hela tiden. Det enda jag egentligen inte ville vara med om denna helg var att behöva säga hejdå till Emelie som åker tillbaka till skolan i England, det är lite tungt. Hon återvänder förhoppningsvis snart igen men till dess får jag nöja mig med att träffa henne i mina drömmar (de våtaste såklart). Vi drinkade på Indigo, jag höll mig alkoholfri, surprise, surprise, det var trevligt och efter två timmar bestämde jag mig för hemgång. Lite vemodig sitter jag här och hoppas att jag får tid att hälsa på alla mina vänner som bestämt sig för att emigrera Stockholm. Några resor finns inplanerade och ett glatt besked nådde mig per mail idag att Gabriele och några vänner kommer hit för att hälsa på mig i december. Det blir kul. Upp med hakan.

Experiment ingen sömn

Senare samma kväll utförde jag och Heidi ett experiment. Alltså sådär vid elvatiden när jag för en sekund däckat på sängen ringer Heidi på mobilen. Hon är på väg. Köper kaffe på vägen och jag vinglar till dörren för att öppna. Jag får svepa mitt kaffe sedan ta en powernap på inte en minut mer än 30 minuter, detta ska få mig pigg. Jag tvivlar men testar, det känns inte som att det fungerar. Vad som känns som två minuter senare säger Heidi att det gått 30 och att jag genast måste ställa mig upp. Well, well jag staplar ut i badrummet, sminkar mig och klär mig med stora bekymmer. Äntligen färdig så erkänner även Heidi att hon är trött men vi bestämmer oss för att närvara åtminstone ett tag på någon av de fester som står som kvällens utbud. Vi börjar med en promenad för att komma igång och hamnar vid Skanstull där vi plockar upp Gustav och går tillbaka till en fest vid Nytorget där vi känner alldeles för få och känner att vi lika gärna kan ta oss vidare, hämtar mer vin och beger oss ner mot Slussen, möter upp lite människor och går in en sväng på Debaser, efter stängning samlar vi ihop oss igen för att ta oss vidare på ännu en efterfest. Det är här jag inser att det får vara nog, jag kan knappt stå på benen och inte pågrund ut av att jag är för full utan för att jag är så trött, så trött. Hur mycket jag än dricker verkar min toleransnivå bara öka och öka vilket ger resultatet att jag hela kvällen känner mig helt nykter, vilket är helt absurt men sant och känns lite hopplöst. Vi delar en vinare till och promenerar upp mot Götgatan, det går sakta sakta och ungefär vid Skånegatan smiter jag. Det bästa jag gjort denna helg, jag smiter hem för att sova. Därmed ingen efterfest för min del och när jag gick upp vid fem på eftermiddagen idag kändes allt helt ok, jag kände mig nästan utvilad och pigg.

Förortssafari

Efterfesten låg som en dimma i lägenheten. Det fanns inget slut. Jag hade planerat att åka ut på min förortssafari till Fittja klockan tre men fortfarande vid halvfem for jag runt i lägenheten och försökte förgäves hitta de få tillbehörigheter jag var tvungen att få med mig. När jag med ett sprucket leende dök upp i Basses lägenhet klockan sex kändes det lite pinsamt eftersom det var jag som bestämt att vi skulle börja tidigt (eftersom jag önskade att jag skulle vara pigg nog när kvällen kom att gå ut på rövarstråk), det visade sig att ingen brydde sig om det alls, ingen nämnde ens att jag var sen. Vet inte om det berodde på att de faktiskt inte visste vad klockan var eller om det var så att de två flaskor glögg de redan fått i sig var anledningen till att de inte brydde sig. Antagligen det senare för de var väldigt glada och jag undrade i mitt stilla sinne hur detta skulle sluta för mig där jag stod med ett stort glas varm glögg i min hand, ännu inte nykter (eller bakfull) från kvällen innan. Planen var att se fem avsnitt Prisonbreak, publiken var okoncentrerad, jag kände mig ovan eftersom jag brukar ligga själv med datorn på magen och hörlurar på, helt avskärmad från allt vi kan kalla verklighet. Tobbe hade sett alla avsnitt redan innan och varje gång Basse frågade dumma frågor rakt ut i luften så hörde vi Tobbe svara; -Det vet jag, ska jag berätta? Basse skulle se om alla avsnitt på Antes storbildstv och Jonas har damp, så de kom undan med att vara den mest okoncentrerade publik man kan önska sig. Efter första avsnittet var det dags för mat, alla som har ätit Jonas mat vet att Jonas är en av våra mest okända storkockar, han hade lagat en helt underbar indisk gryta med sådana halva kikärtor och bladspenat och till det basmatiris med kryddor. Sjukt gott, måste nog muta honom att komma hit och laga mat till mig snart. Till maten drack vi öl och sedan ställde Tobbe upp och skivade massa frukt och gjorde bål, först gick det inte alls att dricka (Tobbe hade överdoserat mängden vodka) men efter en modifiering och extra inköp av Sprite så smakade det fantastiskt och såg ut som en hel fruktodling. Killarna började bli ordentligt fulla och smida planer om var de skulle ta vägen, vi splittrade på oss efter totalt fyra och ett halvt avsnitt av PB. Jag och Jonas tog oss in mot stan och jag kände mig otroligt mör, Jonas bjöd på mer öl. Ingen sömn och otroliga mängder alkohol kan få en att uppleva saker man aldrig skulle upplevt annars.

Åh kvällen fortsatte.....

Emelie och Lisa skulle till Grodan och eftersom jag är totalt black så valde jag att tacka nej för att istället följa med Heidi på äventyr och vernissage på Nalens bar, vi stoppade såklart på vägen och sa hej till Agge som spelade skivor på Indigo. Alex gick när vi kom och visiten blev kort. På Indigo hittade vi dock sällskap från Norge (Frode och Kristian) och Irland (Jonathan) som vi drog med oss till vernissaget och festen på Nalen, där var det lite underlig stämning och folk var rätt dragna men Gustav och Andreas verkade glada och när förslaget om efterfest dök upp så blev alla ännu gladare. Vi stannade taxin vid Mariatorget för inköp av läskedrycker, där hittade vi även ytterligare fem festdeltagare och sedan tog vi oss iväg till en båt på Södermälarstrand där vi verkligen försökte ha en högljudd efterfest men hela tiden blev hotade om avslängning och till sist efter två timmar och femton pers i ett väldigt litet rum fullt med rök, gav vi upp. Fick skjuts med taxi upp till min lägenhet och bestämde oss för att festen inte riktigt var över, det slutade med att de starkaste fyra överlevarna med hjälp av energidryck, Jameson och cola, efterfestade tills lördagen grydde.

Magisk moussaka och chinuski

Att ha underbara vänner som kommer hem till en och lånar ens lägenhet, lagar underbar mat och bjuder mig på cava, händer alldeles för sällan, det fick jag förstå efter att i fredags kväll upplevt just detta. Det bjöds en sagolik moussaka med härlig grönsallad, svarta oliver, bröd och fetaost till. Emelie och Elleonora imponerade stort då de bemästrade mitt kök som två självklara stjärnkockar. Emelie under Elleonoras strikta restriktioner om hur saker skulle gå till i köket. Emelie briljerade dock genom att servera en fantastisk Chinuski till efterrätt. Lagom salongsberusad efter vin och cava kände jag att det var dags att styra upp kvällen.

Röda kvarn

Ni vet den där kulturskatten på Biblioteksgatan, ska ju bli en Urban Outfitters mitt i Stockholms hetaste shoppingkvarter. Vi passade på att göra ett studiebesök idag medan tomtenissarna i tomteverkstan hade lunch, det är 80 byggare som bygger där för att det ska bli klart på tre veckor som det är sagt. Det är tokigt många....fatta att det stod två personer med värsta minsta penslarna och målade fejkträ på väggarna och att de bygger ett slott inomhus. Det är tokigt. Nu är det iaf helg och tomtarna får vila?

Jag ska hem till min lgh där annan aktivitet pågår, min söta E fyller år och har middagsbjudning i min lgh. Jag är mycket orolig då hon inte hört av sig en enda gång ännu. Mitt kök är ju världens minsta...och min lgh världens stökigaste, stackars liten.

NYC vs Island

Ja det var ju ingen tävling men ett projekt minsann. Valet gjordes pågrund av den stora kontrasten och den var nog tom. större än väntat. Myller mot ödemark, asfalt mot mossa, grått mot färg, trafikbuller mot total tystnad och bagel mot skyr. Det var lite svårt att verkligen uppskatta Island till fullo efter den sömnbrist vi var utsatta för, hela dagen var som en dvala man slets in och ut ur. Min chef gick runt i bussen och tog bilder på oss när vi sov, verkligen vackert! Jag vet att jag har sett Reyjkavijk men jag skulle inte kunna beskriva ett endaste hus där. Hästen jag red på hette nåt på F och var kanske..ehe..röd? Var det verkligen ost och äppelskivor på smörgåsen vi fick mitt i natten på hotellet eller drömde jag? Man undrar.

Misär eller paradis?

Pratade med min vän Tomas idag, berättade att mitt liv är misär och att jag är på det där konstiga humöret (även kallat frustrationen) trots att jag är så sjuk att jag knappt fungerar, sitter på jobbet och nyser och snörvlar, har långa genomgångar med min chef om hur jag ska lätta min arbetsbörda, har dessutom en spricka i ett revben men glömmer bort det hela tiden och gör dumma rörelser så att jag skriker rakt ut i luften. Min chef säger att när jag blir stressad så fungerar jag inte plus att jag blir sur och tvär och hatar mitt jobb, det är inte sant, men jag låter honom hållas, han tycker om att konstatera saker. Han konstaterade också att han kanske borde lägga ned företaget när han ser på listan över arbetsuppgifter jag utför, det är alldeles för mycket administrativa arbetsuppgifter att göra för att driva ett företag. Det roligaste vi kommer fram till efter att ha gjort både en priolista och en tidsplanering är att jag ska sätta ihop ett krisbrev att förvara i kassaskåpet. Ifall något skulle hända mig, säg att jag dör imorgon, så skulle kontoret inte fungera eftersom jag har alla lösenord och alla inställningar till allt i mitt huvud och enbart där, skrämmande eller hur? Det knepiga är att jag inte har tid att göra ett sådant ”testamente” men vi kom ju fram till att det måste jag ju ha, ehe, och där var den tidplanen åt h….

Ok, om jag inte ska prata jobb, är det då mitt liv är misär? Tomas menade att det skulle kunna vara värre. Hm, nåväl ja varför klaga över huvudvärk, halsont, snuva och sprickor i revbenen när man fortfarande får två mål mat om dagen? Jag försökte förklara för honom att vi faktiskt lever i ett i-land och att mina krav för bekvämlighet är större än så. Well, ikväll ska jag utnyttja tekniken i min lägenhet och kolla på tre avsnitt av PB, dricka minst 2 liter thé och äta höstens godaste soppa i en av de finaste nya skålarna, nyinköpt i NY. Har det kanske inte så farligt trots allt.

I'm back!

Jag har inte saknat Sthlm alls, har inte haft tid. NYC var fantastiskt, helt underbart, jag stortrivdes och önskade nog att jag skulle gå vilse i myllret och aldrig hitta hem igen. Typiskt nog var det omöjligt att gå vilse i den stora staden men att komma försent lyckades jag göra nästan överallt. Vad jag har gjort är en studieresa på 3 dagar i kombination med 1 dygn på Island. Kontrast kan man uttrycka det med, om man ska använda ett enda ord.

Mitt första besök på bägge ställena, mycket intryck, oh vad klyshigt det känns att skriva men vad sant det är. Vi har gjort hela turistgrejen och det var jättekul. Ätit massa god mat (pannkakor med lönnsirap vs skyr, jämn kamp) och besökt både MOMA och Guggenheim, åkt Semi circle-line och hunnit med lite shopping (mest problem hade jag i Chinatown när jag råkade gå in i en affär där de hade typ hundra olika thekannor och jag hittade ca 30 som jag var tvungen att ha, kom hem med en och baktanken att jag snart åker dit igen) annars gjorde jag nog inga överilade inköp, såvida mitt neongröna linne inte räknas som ett sådant men jag hade glömt packa tröjor så jag skyller på det. Hade faktiskt knappt packat något alls märkte jag när jag kom dit, jag hade ju ingen lust att packa innan jag åkte så jag struntade i det..smart? Jag fick bara köpa en ny parfym trots att jag hittade tre (jag är på nollbudget även ifall jag förde över 3000 från mitt sparkonto och tänkte att det får bära eller brista), jag köpte fem stora burkar med the och min förhoppning är att jag tillåter mig själv att åtminstone ge bort en burk till en god vän som jag vet skulle bli glad. Tidningsaffären hittade jag inte till vilket var tur för då hade jag inte orkat bära min väska alls. Däremot var jag i Kidrobots piratestore med tillhörande galleri, sucker för leksaker som jag är så kom jag därifrån lite gladare med två nya Dunnies till min samling.

På Island var jag sjuk, hade ont i halsen och feber, sov hela tiden trots sura pikar från guiden som sa att hon inte var van att hålla guidningar för sovande publik (vi ignorerade henne skrapt, vi hade faktiskt bara sovit max 4 stackars timmar på flyget från usa och var totalt uppfuckade i hjärnan av alla vridningar på dygnet vi utsatts för de senaste dagarna). Island är vackert, sådär riktigt kargt vackert och enkelt vackert. Isländska är fult, det låter som en blandning av finska, bulgariska och svenska, värsta låtsasspråket.

Vi började med att åka direkt från flgplatsen 7.00 (isländsk tid, i våra huvuden 03.00 på natten) till den (vad folk än säger) alldeles underbara turistattraktionen "the blue lagoon" som är ett bad med neonblått vatten som är varmt-varmt-varmt och vit lera att smörja in sig i, dess vatten ska tydligen hjälpa mot allehanda hudproblem tex. soreasis (fräscht att guiden berättar detta för oss på vägen dit så att det enda man tänker på när man ska ner i vattnet är att det antagligen kan finnas spår av nån annans äckliga hudsjukdomar där) men väl i vattnet var det som att man inte kunde bry sig om något annat än hur förskräckligt skönt det var. Badet öppnade tidigare för vår grupp så vi var garanterat ensamma på plats, det var lyx. Åt skyr (yoghurtliknande rätt med smak av ost som smakar som att det är fett men är värsta smalmaten, kan det bli bättre?) till frukost och färden fortsatte, sedan var det gejsrar, vattenfall, isländsk mat (fisk och öh burkpotatis?), ridning på islandshäst och hela kitet. Det var trevligt, tyvärr, som sagt, var jag sjuk och hade feber, inte kul men jag härdade ut och slocknade tidigt på kvällen för att vakna ännu sjukare mitt i natten (03.30) och åka till flygplatsen. Helt slut när vi äntligen landade på Arlanda, lyckades bli osams med en kollega på köpet, inte bra för stämningen, hade lite ångest för det men den gick över. Vi hade tom. så trevligt tillsammans att efter att ha haft tvättstugan, träffat lillebror och pratat med H i telefon så beställde jag pizza och gick hem till en arbetskompis och tittade på tv hela kvällen. Gott betyg!

Ett experiment vill jag lova, men alla verkar nöjda och glada idag efter en härlig natts sömn. Hon som blev sur på Arlanda verkar också vara vid relativt gott humör och jag har bett om ursäkt, skyllde min ignorans och elakhet på sjukdom och sömnbrist.

Best friends

Fick faktiskt ett sms till svar på mitt öppna avsked. Bla bla, hur står du ut med mig och mitt beteende, sedan något om kompensation (som jag såklart ser fram mot) och sedan en felsägning, något om en ynnest att umgås med sin bäste vän, fattar ingenting...en Norpan nämns (en röst) och att ifall jag nu skulle överleva flyget så borde vi ses och roa oss, ja vad ska vi annars göra? Ses och älta problem, nej tack! Jag säger bara: Upp till bevis! Det är mindre än en vecka tills jag kommer tillbaka, HA!

Hålla sig uppe en torsdag och tappert vända på dygnet.

På väg hem går jag in på 7-11:an, mest för att jag inte har något bättre för mig och för att jag är rädd för att bli uttråkad. Jag klagar som faaan på utbudet av tidningar, har ni nånsin försökt hitta en bra tidning på 7-11:an på götgatan halvtvå på natten så vet ni precis vad jag pratar om. Tänkte dessutom köpa den eller dem på företagskortet så det måste vara lite mer kvalité än vad Tara, Amelia hår & skönhet, Cosmopolitan eller Hänt i veckan har att erbjuda.....jag var lite frustrerad men hon före mig i kön tyckte att både Bon och Elle var berättigade inköp, jag slog till, trots att jag tydligen missat trendbibeln som jag varje vår och höst hör Sofie referera till. Bon sög. Efter att ha bläddrat fram och tillbaka i tio minuter så, ja inte är den inspererande iallafall. Artikeln om röda små piller som får minnen att försvinna är i och för sig ett intressant ämne men halvvägs tröttnar jag på allt för många referenser, hey, klockan är faktiskt ganska mycket.

Sa hejdå till Brian idag, han åker tillbaka hem till Irland. Tråkigt, inga fler gratis öl på Sheehans. Vi tog en kort runda, Pet Sounds, Svejk och Indigo, godaste ölen på Svejk en kolsvart Bernard med smak av kaffe. Mums. Vill ha mer.

Har beställt lite böcker på fyllan, vet inte vilka, det får bli en överraskning men jag anar att Douglas Couplands Jpod kan ligga i paketet...(jag drömmer om att den är lika bra som Microserfs var för mig när jag läste den och gick på medieprogrammet i gymnasiet) kanske något otippat som jag tror att jag behöver, en ordlista? Kanske en bok man inte får låna på biblioteket pga. deras censurregler, visste ni att de har censur på Stockholms stadsbibliotek? Viss pornografi och rasistiska texter finns inte för utlån på vårt bibliotek men såklart kan man köpa dem på närmsta butik, hm, vem bestämmer egentligen vilka böcker som ska omfattas av censuren, måste skicka ett email och fråga. Jag har blivit uppringd en gång från biblioteket av en märkbart obekväm kvinna som frågade mig om en bok jag beställt, det var nämligen så att den råkade omfattas av deras censurregler och eftersom jag beställt den var hon tvungen att meddela att de inte skulle kunna leverera den till mig, det kunde (med undrande underton i rösten) bero på att den innehöll rasistisk propaganda eller kanske väldigt våldsamma inslag? Boken var JG. Ballard's Crash, den som David Cronenberg regisserade 1996, om folk som har en fetish för bilolyckor. Ska det vara något att hålla borta från samhället?

Öppet avskedsbrev

Sitter hemma och äter Start, nä inte de vanliga utan Start fullkornlight med bärsmak, jag köpte dem i ett försök att framkalla min trettioårskris lite snabbare, den jag längtar efter. I samma veva som jag köpte dem, på extrapris dessutom, passade jag på att besöka blomavdelningen och prata med tanterna där, jag är en tant, jag hade med min tantkompis S också, vi brukar hänga där på blomavdelningen och tanta oss.
Jag har också besökt farbror doktorn idag, han hade bruna manchesterbyxor och en hemstickad tröja med vertikala ränder, då vet man att man är hos doktorn på söder. Det tog sju minuter att undersöka mig, han frågade en fråga; -Varför kom du hit? Jag svarade och fick två remisser. Ja det var inte därför jag skriver ett öppet avskedsbrev, har bara ett missbildat finger och lite nervryckningar (förmodligen pga. Lite överansträngning eller psykisk stress) som ska åtgärdas.

Idag blev jag dissad av min vän, vi skulle gå på Peaches, inte för att vi älskar henne men för att det verkade vara en rätt bra line up och jag har fortfarande inte varit på Debaser Mondo. Han hade inte råd och helt plötsligt ställde han även in middagen vi skulle äta hemma hos mig innan (vad är det för stil). Onda man! Får väl kanske respektera och kan tro att hans flickvän typ hatar mig och är assvartsjuk. På mig? Jag är ju typ ofarligast i stan, man behöver bara träffa mig typ hundra gånger för att förstå det, det räcker inte med en gång, även ifall det kanske hjälper, jag har ju fortfarande inte fått träffa henne alls. Jag är typ snäll, även ifall fasaden och min missbildade sociala inkomptens kan ge skenet av något annat, typ en hånfull persson helt utan empati, och ja, får erkänna att jag har brist på just empati….jobbar på det.
Nu är det så här att imorgon ska jag ut och flyga, över stora Atlanten, tiotusental meter upp i luften med flera hundra meter djupa mörka vattenmassor (som innehåller sjöodjur) under mig, inte för att det kommer hända något, vi kommer knappast störta eller så men hur fan kan han veta det? Farväl.

Tisdag mitt i veckan.

Sensommaren möter hösten och vi sitter på en uteservering med utsikt över Stockholm. Vi äter middag och maten smakar bra, vi njuter, sedan helt plötsligt slår det om och fukten börjar krypa in under våra kläder, vi bestämmer oss för hemgång och jag och H strandar i min lgh med en kanna kamomillthe och några tidningar, jag sätter igång datorn och fastnar eftersom uppkopplingen faktiskt fungerar. H skrattar åt att det fortfarande inte är bortplockat från middagen i söndags (två dagar sedan) jag vet inte om det är på ett nedsättande sätt eller ett mer igenkännande. Jag har faktiskt inte tagit mig tiden, kom hem mitt i natten igår och var helt slut, gjorde iordning en tonfisksallad som fem minuter senare var totalt borta, däckade i sängen och försov mig imorse, det finns ingen tid till att diska.

Val 2006

Jag känner nästan skuld för att jag är så pinsamt dåligt insatt i hela den svenska politiken. Jag måste erkänna att jag ringde mitt ex idag för att rådfråga honom i valfrågan, han upplyste mig om att det i Sthlm dessutom är folkomröstning angående biltullar. Ja ni förstår jag håller mig helt isolerad, har varken tidning eller tv och cyklar överallt vilket får mig att missa den mesta reklamen. Det känns nästan ännu konstigare att jag efter ett femminuters samtal med mitt ex faktiskt nästan (antagligen) har bestämt mig för hur jag kommer att rösta.

Kanske borde jag sälja min röst på Blocket istället?

Hemliga trädgården

Hej, lördag kväll är lördag kväll men min kväll var mer som söndag morgon, jag gick upp vid nio på kvällen, duschade och la mig i sängen igen. Åt lite äh frukost? En tonfisksallad med senapsdressing och försökte surfa på grannens trådlösa uppkoppling men misslyckades. Gick hem till Alex som försökte återuppväcka min själ med en pick-me-up, en tequila, hm det fungerade sådär, jag åkte som en zombie ut till Hemliga trädgården, där det var absolut smockfullt med folk och säkert otroligt trevligt men jag var liksom inte kapabel till konversation. Träffade Mange och fick en stor-stor-stor blomma av Heidi. Åkte in till stan och tog en promenad, åt lunch på Folkets och däckade hemma i min säng strax efter 03.00. I'm out.

Flickr...............grrrr

Fan vad sur jag var när jag kom hem i fredags kväll och i 30 minuter försökt registrera ett nytt/komma på namnet på mitt flickr-konto, kan de inte ha en tjänst som tar fram ens konton åt en? Nu har jag iaf laddat om hela min profil och skaffat ett nytt konto som heter samma som den här sidan, äh eftersom jag inte har något minne över huvud jävla taget. Däremot har jag fortfarande inte listat ut systemet och mina tags verkar inte finnas när man söker hos alla användare, well well, sidan har ett nummer och en adress som jag gissar är bestående http://flickr.com/photos/86053234@N00/ just nu är det dock lite kaos, hoppas att det blir bättre när jag lärt mig hur det faktiskt fungerar. Håll tillgodo, fler bilder är såklart på väg.

Vackra kvinnor #2

Tjejmiddag, chiligryta, fullkornsris, sallad, chiliost, tjejsnack, tända ljus, choklad, the, fniss, skratt. Puss på er tjejor, ni är bäst!

Svampskogen

Ok, jag var fortfarande packad när Jessica hämtade upp mig utanför min port vid halvelva på lördag morgon, ingen sömn och vodka i blodet, en termos full med kaffe och en termos med lapsang, choklad och smörgåsar i en plastpåse, gympaskor på fötterna och ut i skogen vi gå. Vi skulle till Tyresö, vi hamnade på Ingarö, svängde av till vänster på en skogsvägg och gick in i skogen. Efter två minuter upp på en kulle hittar jag den första sommarkantarellen. Efter femton minuter och redan ett halvt kilo svamp rikare har vi "promenerat" ca 25 meter, jag bestämmer att det är dags att fika. Vi hittar en underskön glänta med tillhörande sol som silas genom trädens grenar. Jag häver i mig två burkar Ramlösa och en Smartis med apelsinsmak (skitäcklig, fått den gratis) för att min kropp ska återhämta sig, det hjälper föga. Vi dricker the och kaffe och äter hembakt bröd och mörk choklad. Jag ältar mina problem och Jessica lyssnar troget. Att plocka svamp skulle vara en täckmantel för att fly staden och kunna prata ostört men när jag kommer hem har jag med mig flera liter svamp som jag ställer i hallen och glömmer bort. Jag duschar av mig alla fästingar och kryper till sängs, bakfyllan kryper ned mellan lakanen med mig.

Rysk fest!

Bortstj, pirostjki, vodka, vodka med chili, vodka med eh björkpollen(?), vodka med citron, cava och mousserande och mer vodka. Det var en hit! Det var en toppenfest och en toppenpublik. Jag hade ju typ längtat ihjäl mig efter en hemmafest och var väl sådär halvinbjuden till denna men jag måste säga att värden tog emot oss med öppna armar. Förutom vodka på bag-in-box fick vi tillfället att uppleva rysk musik med tillhörande show som inköpts på dvd i Ryssland. Stort plus till mannen till vänster med den stora mustachen. Mums. Jag körde ut alla från festen när jag tyckte det var dags att gå vidare till nästa fest (RGB) som i jämförelse med vår ryska fest saknade en hel del inlevelse men var full med folk och därmed helt acceptabel. Kvällen avslutades med kurragömma i Rålambshovsparken.

Vackra kvinnor #1

Är det inte förnedrande att bli bjuden till en fest för att du är tjej?

Skulle du bry dig över huvudtaget om du visste att festvärden varit i Ryssland och köpt med sig en bag-in-box med vodka?

Hemmafest, äntligen, jag har tjatat om detta på varenda jävla sugig release/gratis-bjudning jag varit på den senaste månaden. Någon hörde och förstod. Tack. Jag ska ha roligast av alla ikväll!

Nu ska jag skynda mig hem och köra värsta pick-me-up efter en kukigt hård arbetsvecka.

Låg vecka med mycket jobb. Tack H för att du håller upp humöret på mig, jag behöver det verkligen nu. Tänker på alla jobbiga saker vi måste gå igenom i våra liv. Jag behöver kramar och värme. Jag försöker läsa en bok men tröttnar. Äter morotssoppa och hemlagat bröd mitt i natten när jag borde sova. Mina händer börjar se gamla ut. Jag längtar efter en livskris, något som kan skaka om mig. H skrattar åt mig när jag sitter i hennes matrum och skriker att jag också vill gå på 30årskris-rave. Jag åker till Fridhemsplan för att köpa blommor men glömmer visa-kortet hemma, jag åker till H för att lämna SL-kortet men glömmer att lämna det och dricker alldeles för mycket the och snackar alldeles för mycket skit.

Imorgon är jag ledig, det står att det är godkänt i planeringen. Tror ni att jag kommer ta en lång sovmorgon och en långpromenad? Knappast, jag kommer jobba tio timmar till och ligga på runt 50h totalt innan det är helg, nästa vecka jobbar jag 12 dagar i rad, jag dööööör...............

Jag planerar att fly, ska boka en resa till i november, hoppas min snällaste vän i Boston tar emot mig med öppna armar, Sone can I stay with u? Och i NYC den snyggaste tjejen i stan, jag behöver verkligen fly till era liv för ett ögonblick.

Nästa helg gör jag projekt: NYC vs Island! Det blir kul, återkommer.

Höstliv

Vad hör hösten till? Idag åt jag och Lena middag tillsammans, jag valde att vi skulle laga en tomatsoppa med massor av basilika, färsk tomat och små pastastjärnor som jag hade köpt i Portugal. Den var mums. Den smakade höst.

Det bästa med hösten:
Fina kläder.
Soppa varje dag.
Att sitta hemma och titta ut på regnet.
Varm choklad.
Minst lika mycket the som vanligt.
Ibland blir man sugen på att gå till biblioteket.
Det känns lyxigt att gå till badhuset och simma.

Romantik på en måndagkväll?

När Heidi och jag hade bakishäng igår på en pizzeria, så läste hon mitt horoskop i Aftonbladet för idag. Jag blev utlovad en kväll med romantik och vad händer, jag sitter kvar och jobbar över. Hur romantiskt är det?

Jag försökte till om med muta en kollega att gå hem och lägga en ros i min brevlåda. Han vägrade. Vad ska ske härnäst? Kommer jag gå hem och äta choklad?

2.19.06

Det är min tid på St:Eriksloppet, jag är så otroligt stolt att jag faktiskt sprang hela tiden. Med onda fötter och onda knän sprang jag och sprang jag runt kungsholmen, runt halva söder och det tog lång tid men jag kom i mål och det kändes inte så jobbigt som jag hade föreställt mig att det skulle göra. Idag har jag har ont i hela kroppen och har skavsår under armarna men det var det värt, nu har jag provat och jag tyckte om det.

Jag kan rekommendera alla som ska göra något liknande att dansa hela natten innan så att kroppen är fylld av endorfiner, efter det sova hela förmiddagen och sedan springa av sig all energi.

Får man dessutom skapa endorfinerna i goda vänners sällskap är såklart lyckan gjord. Tack för all pepp och alla lyckönskningar, sms och påhejningar. Ni är fantastiska och jag hoppas ni förstår och vet om det. I'm lovin' it!

Fredagens dans - underbart!

WOW vilken natt! Vi dansade och dansade och det var så där roligt som det bara kan bli när man dansar och dansar. Heidi skrev det finaste sms:et på lördagen som jag självklart måste
citera: "Hej- det där var sommarens finaste kväll och precis så ville jag dansa in hösten! Ni var helt underbara att dansa och hänga med! Tack för en underbar kväll- hälsa johan!"

Ja, precis så bra var det. Vi var alltså om det är otydligt ute i Nacka Strand och dansade hela natten, det var inga beppemössor men åldern var låg och trots det blev jag frågad om min ålder i dörren. Vakten tyckte att jag bara var barnet trots mina 27. 2 many DJ's skötte sig bra, lokalen var ok, för stor för antalet människor men det ser man ändå inte när man är inne i dansen. Tjiho!

Jag älskar Johans kommentar när vi trötta och blöta var påväg hemåt i natten och jag omtänksamt (trodde jag) frågade om han ville ha sin jacka som jag hade i väskan så att han inte blir kall och sjuk. Läkaren svarar beskt: -Man blir inte sjuk av kyla, man blir sjuk av virus. Jag skrattade glatt och tog av mig min jacka för att svalka mig.

Välkommen hem!

Du är energisk, glad och intensiv när du är här, när du väcker mig på morgonen med croissant och kaffe på sängen. När du säger att jag är bra och menar det. Du är ett stort hål i mitt bröst när du är borta. Vilken sommar vi har haft. Jag saknar dig och ser fram mot en trevlig kväll hemma hos mig ikväll, känns som vår sista kväll? Love u!

Stockholmsnatten

Ni vet när man tar sig hem sent på kvällen, tittar ut genom taxifönstret eller viner fram på cykeln på tomma gator, slås man inte alltid av hur vackert Stockholm är, eller är det bara jag som får sådana barnsliga lyckokänslor att jag bor i en otrolig stad? Igår fick jag dessutom äran att ha riktigt trevligt sällskap på väg från O-baren där gäsp, ett band hade releaseparty som var trevligt men inte riktigt höll oss gripna mer än en halv låt. Bandet var fantastiskt, de gjorde ju liksom sin grej, stor cred till sångaren som grimaserade som en kobra hög på charlie. Vi bara kände att vi inte kunde sitta där på den där märkliga trappan och titta eller bli uttittade mer än tre låtar, det höll inte och som vanligt började jag fnittra hämningslöst och var tvungen att försvinna till toaletterna där jag och Heidi tjöt av skratt, inte åt någon speciell utan bara över hela situationen, allt folk och att så många i publiken klarar av att vara så stela. Det är roligt. Vi bestämde oss för att gå, i trappan ner stod folk som undrade om det redan var slut eftersom vi gick, jag sprang förbi för att förhindra mig själv från att säga något dumt.